En turbo monterar man på en bils motor för att öka motorns effektEn turbo monterar man på en bils motor för att öka motorns effekt. Det är ett sätt att efterlikna kraften hos en större motorstorlek utan att för den skull behöva byta motor. Se hela vårt utbud av turbo här.

Hur märker jag att turbon inte fungerar som den ska?

För att din turbo ska må bra är det väldigt viktigt att kontrollera oljenivån i bilen regelbundet. Ökar oljekonsumtionen kan det vara ett varningstecken, liksom om utväxlingen känns mer slö än vanligt, men det finns sällan mellanlägen vad gäller hur din turbo mår. När den väl går sönder kommer det uppstå kraftig rökutveckling som du inte kommer undgå att märka.

Att byta detta är inget enkelt ingrepp och något du ska lämna över till en yrkesman. Våra verkstäder har den kompetens som krävs för att ta hand om din bil. Här hittar du snabbt en Autoexperten bilerkstad i din närhet, som är auktoriserad att reparera, byta och montera turbo.

I samband med ett byte är det också viktigt att byta olja, oljefilter och luftfilter vilket våra verkstäder självklart också ser till att ta hand om.

Hur fungerar en turbo?

Ett aggregat består av ett turbinhus som innehåller en rad olika mekaniska komponenter. I ena ändan av aggregatet sitter ett turbinhjul som drivs av avgaserna från motorns förbränning. Turbinhjulet är i sin tur kopplat via en axel till ett kompressorhjul i den andra änden av turbon, och kompressorhjulet komprimerar den inkommande luften genom att blåsa in den i förbränningsutrymmet i bilens motor.

Det kan vara lätt att blanda ihop turbon med en kompressor. Turbons största skillnad och fördel jämfört med en kompressor är att den inte är en mekanisk del av motorn; istället för att stjäla effekt från motorn drivs den av dess avgaser.

Turbotryck och turbokick

En turbo tar en stund innan den kommer upp i tryck. Det gör att man ofta känner en ökad acceleration när turbon börjar arbeta, vanligtvis runt 3 000 varv. 

På nyare dieselbilar har tillverkarna utvecklat en turbo som motverkar den så kallade turbokicken genom bättre styrning av avgasflödet - VNT turbo. Denna teknik kan än så länge inte appliceras på bensinbilar då temperaturen blir för hög.

Andra sätt att hantera det höga trycket är att använda reglerande ventiler, wastegates. När trycket blir för högt öppnas wastegaten och släpper då delar av avgaserna genom sina ventiler istället för att föra dem vidare till turbinhjulet. Det finns två varianter av wastegates:

Intern wastegate. Det här är den vanligaste varianten och den öppnar ventilen med hjälp av en tryckklocka som sitter inbyggd i turbinhuset.

Extern wastegate. Ventilerar via en kolv som brukar vara monterad på bilens grenrör.

Värme

Ett aggregat blir mycket varmt. Avgaserna från en dieselbil når upp i 830° och på en bensindriven bil kan de bli hela 1050°. När de sedan dessutom pressas genom en turbo komprimeras de och blir ännu hetare. För att ett turbosystem ska kunna fungera under sådana temperaturer låter man avgaserna passera en intercooler, eller laddluftkylare, på vägen mellan turbon och motorns insug så att temperaturen sänks innan de sugs in i motorn. Att luften kyls ned har en rad fördelar: verkningsgraden i motorn blir högre och så kallade spikningar undviks samtidigt som luften tar mindre plats och det därför kan föras in mer luft i förbränningsutrymmet.

Värmen är även ett problem för turbons smörjning. Till dags datum är det högsta uppmätta varvtalet i en turbo 285 000 rpm och det finns inga kullager som håller för sådana varvtal. Istället använder man glidlager och smörjer med motorolja. Oljan får i sin tur inte bli för varm för då förlorar den sina kylande och smörjande egenskaper och resultatet kan bli ett haveri. Därför är det viktigt att det finns fungerande kylning som drivs av olja, luft eller vatten. Turbokylningen är bara en av de saker som gör att man ska lämna ett turbobyte eller reparation till en yrkesman.